Vem vägleder vem?
Om församlingens bibelbruk i en föränderlig tid
Hönan eller ägget, Skriften eller kyrkan – vilket vad först? Frågan är lika omöjlig som meningslös att svara på. Utan det ena inte det andra. Det konstaterandet däremot är vittgående meningsfullt och har konsekvenser för det betyder att det är i församlingsgemenskapen som Bibeln blivit till, skrivits, tas emot och traderas som den Heliga Skrift och Guds Ord.
Bibeln finns spridd i det moderna media-och informationssamhället i massupplagor. Ingen annan bok översätts och trycks i motsvarande upplagor. Ett gott och smått överraskande exempel är den nya svenska översättningen Bibel 2000. I juni 2001 sade 15 % av Sveriges vuxna befolkning i en Sifo-undersökning att man hade skaffat den nya bibelöversättningen. I absoluta tal rör det sig om ca. 1,1 miljoner personer. Antalet köpare av den nya Bibeln är långt större än antalet regelbundna gudstjänstfirare eller deltagare i församlingsverksamhet.
SOM-institutet vid Göteborgs universitet gjorde 2001 en undersökning som visar att många människor som tidigare inte reflekterat över frågor kring Bibeln genom utgivningen av Bibel 2000 skaffat sig en bibelsyn, men att denna kan betecknas som sekulär och inte religiös. Undersökningen ställer en ”allmänfilosofisk eller litterär” bibelsyn mot en syn där Bibeln sägs vara inspirerad av Gud, på ett eller annat sätt. Resultatet är intressant och ställer dagens problem i blixtbelysning.
Är det bra att Bibeln översätts till moderna språk? Är det bra att den sprids? Är det bra att den läses med andra syften än rent andliga? Är det bra att nya medier bär Bibeln in i nya sammanhang som inte kontrolleras av det kyrkliga läroämbetet? Frågorna är många.
Vad ska församlingarna göra? Uppmuntra att Bibeln berättas på bibliotek, läses på teatrar, radio och TV? Överlämna klassuppsättningar till den objektiva skolan? Eller ska man försöka förhindra dylikt och säga att om man vill handskas med Bibeln måste det bli inom församlingens ram?
Förutom att en avgränsande inställning skulle skapa ännu större nyfikenhet och massmediafokus av den typ som ”scientologbibeln” fick torde den vara emot en reformatorisk princip, och dessutom alldeles omöjlig att hävda i ett öppet samhälle och en fri kyrka. Luther sa: ”Guds Ord bär icke bojor”. Men församlingens förhållningssätt måste tänkas igenom. Hur handlar vi för att vara goda förvaltare av det evangelium som blivit oss anförtrott i en förändrad situation?
Artikeln i sin helhet kan läsas i Boken som berör